Okej, nu ska jag skriva  vad jag verkligen tycker om 4 personer, vars namn jag inte tänker nämna men vet ni att det är er jag pratar om så ska ni ta åt er:

Person 1. Jag är inte till för att ni ska dumpa alla era problem på exakt hela tiden, ibland behöver även jag prata. Tex så ringer du och säger att du mår dåligt, jag säger att jag inte kan prata för min farfar har dött och du skäller ut mig. För i helvete! Min jävla farfar har dött! Jag brukar alltid ställa upp för dig och prata utan att kräva något av dig tillbaka men nu drar jag gränsen!

Och att du tycker det är själviskt av mig att åka till Irland, men tyck det då förfan! Jag har ett eget liv och jag har alltid velat åka dit; jag tänker inte offra något jag alltid velat gjort för att du har planerat en filmkväll!

Jag har varit kompis med dig i flera år men inte en dag till, jag säger upp vår vänskap.

Person 2. Dig är jag inte arg på utan bara besviken. Då jag fick höra att du hellre satt hemma med några andra och se på film istället för att vara med mig som vi hade planerat...Nä,jag är besviken. Jag tycker att jag förtjänar bättre respekt.

Person 3. Jag ringde dig förut, skriver bara här för att du ska veta att du kan dra åt helvete ännu en gång. Jag ska ha mina pengar innan månaden är slut.

Person 4. Det du gjorde är skamligt! Du vet att jag har varit fri från skiten så jävla länge och sedan kommer du och viftar med det framför mina ögon?! Jag var redan förvirrad innan och det vet du, jag kom för att försöka prata...Tydligen är jag inte värd att prata med dig, din tid är väl för viktig. Det är skamligt säger jag bara,sedan att du har snackat skit om mig bakom min rygg är bara patetiskt!

Nu är jag jävligt förbannad då jag skriver, om jag fortfarande är det då jag ser dig kommer du åka på stryk om du försöker prata med mig. Och jag tänker säga till din flickvän att du har varit otrogen och jag tänker säga med vilka, ditt jävla as! Hon är så jävla snäll,jag förstår inte varför jag har undanhållit det för henne då du i princip skrattar henne i ansiktet.

Du och jag kommer aldrig mera att bli vänner.

Det här kan kännas elakt av mig men ibland måste jag också tänka på mig själv. Jag har underbara vänner, ni vet precis vilka ni är, och dom finns där för mig, dom är RIKTIGA vänner! Vänner jag kan lita på och som lyssnar på mig då jag beöver prata. Vänner jag har roligt med och bryr mig om. Jag älskar mina vänner.

Ni 4 som jag skrivit om,ni vet vilka ni är och nu vet ni hur det ligger till. Jag hoppas ingen annan tar åt sig ,finns nog ingen risk att fel person kommer ta åt sig,men isåfall så får ni prata med mig om det :)

Jag är asförbannad nu, så jävla glad att fått det här skrivet.

Väldigt många människor är jättebra på att få en att känna sig misslyckad och bortglömd. Vet inte om det var en tillfällighet men de två senaste dagarna fick alla jag träffade mig att känna mig värdelös..Kul

Idag har Svampen bestämt sig, han ska skaffa facebook. Den största anledningen är för att slippa allas tjat så jag hoppas de som tjatar är nöjda :P

Klippte mig idag, tvingade morsan att göra't så nu ser håret bättre ut (ser inte ut som en myrstack längre). Sen ska jag vara med Erken för vi ska på gatufesten och passa på medans det är gratis, stå och trängas med folk för det är alltid mysigt!

Jag vet inte vad jag ska skriva, jag vill ju uppdatera bloggen men man måste ju ha något att skriva om också...

Just nu lyssnar jag på The Damned, de är sjukt jävla underbara! Synd att de bästa banden har slutat spela...Argh!

Hmm, jag tror jag mår bra idag. Det verkar vara en sån dag då jag är på bra humör och det är trevligt. Det enda som får mig ledsen är att jag saknar vissa vänner,Charlie och Maria mest..

Nä nu skiter jag i det här! jag skaffar en facebook sedan så går jag ut!

Peace out ^^

Ja, jag har ju inte uppdaterat min blogg på ett tag nu... Det har väl inte hänt så mycket på sommaren. Eller jo förresten, jag har fyllt 18 och varit på Westcoast Riot!

Nä men livet är ganska bra, pendlar mellan tankar och handlingar...Jag orkar inte tänka på så mycket mer än mig själv för det är ganska mycket nu,i huvudet alltså.

Att bli utfrågad om sina tankar är jobbigt, varför man gör som man gör och varför, jag är inte van att prata om mig...Jag tror inte jag vill det heller men folk insisterar så vad ska jag göra? Har ju lovat mig själv att försöka vara mera öppen mot de som intresserar sig.

Jag ska försöka vara mycket med vänner,folk som bryr sig om mig, i sommar för det skulle göra mig gott tror jag. Jag har kommit väldigt mycket närmare många av mina vänner på sistone, speciellt en.

Det finns personer jag verkligen saknar i mitt liv, jag önskar jag kunde få tillbaka dom men man kan inte få tillbaka de döda...Inte så mycket att göra åt att dom är döda heller,bara hoppas att de mår bättre.

Hur mår jag psykiskt egentligen? Jo, det är pendlande. Ibland lyckas jag avstå att lyssna på "mina tankar" som jag tydligen ska börja kalla det, istället för två röster i min skalle, men ibland går det käpprätt åt pipsvängen, utnyttjar de svaga tillfällena. Jag har försökt förklara riktigt för mamma om hur det är men hon säger hela tiden att jag inte borde gräva ner mig själv så mycket i tankar (som jag tydligen gjorde, man får veta mycket nytt om sig själv).

Nä,nu blir det här ett fasligt långt inlägg så nu ska mina trogna läsare få gå och sova, för det ska jag allafall.

På tal om trogna läsare, jag tror att det antalet står just nu på drygt 4. Motbevisa mig genom att lägga in en kommentar :P

Jag filosoferade lite förut om fotografier:

fotografier,det avspeglar många känslor. Som exempel om det är något tillfälle (tex bröllop,student eller bara en väldigt trevlig kväll) så är det perfekt och underbart med kort, samtidigt kan det vara negativt med en bild på en person som gjort dig ont eller något annat dåligt. Samtidigt kan brist på fotografier vara dåligt, tex bröllop. Samtidigt kan det vara dåligt om du har någon nära som har avlidit och du inte har några bilder på den personen.

Jag tror jag ska skaffa mig en kamera.

Förresten så mår jag bra, hoppas min syster blir bättre bara. Krya på dig syrran <3

Det var ett tag sen sist, har inte varit på så bra skrivhumör så nu blir det väl ett onödigt långt inlägg som ingen vill läsa men here it goes!

Sommarlovet inleddes med en resa med Erken till Göteborg för westcoast, det var underbart! Det var nog det bästa jag varit med om.

Det känns roligt att man är helt blockerad i livet, jag känner mig det nu... Äh,jag ska sluta tjafsa om en massa...

Nu har man fyllt 18 så det är trevligt, var på krogen och "firade" med Eva och Maria, underbara vänner förresten, och dom gav mig en vattenpipa :P

I Onsdags var man med nördarna och igår var jag först på bio och sedan på filmkväll.

Äh,livet är ganska bra ändå man ska inte klaga... Jag inser nu att jag inte är på skrivhumör så det blir mer någon annan dag.

kram på er eller något,hejdå!

Jag stör mig på alla s.k duktiga människor som ser livet som en mattefunktion, det finns ett rätt sätt att leva, det är helt fel! Människor som man inte kan säga att man mår dåligt till för då förkastar dom ens problem med att det är orimligt att må dåligt p.g.a händelser som har hänt, men det stämmer inte.

Jag är arg, eller inte arg jag är egentligen mest sårad...Det känns som jag inte riktigt får vara med, som att jag är med av ren vana. Om alla fick välja en specifik människa som de värderade högt skulle jag knappast bli vald. Jag känner mig missanpassad,jag mår verkligen skit.

Idag bestämde jag mig även för att ändra min klädstil till lite mer deathrock, för jag lyssnar i princip bara på det.

12-timmarsgalan var rätt trevligt, jag gick mest dit för att träffa Linn och höra echoes of dawn, dom är så sjukt jäkla bra!

Jag gick också dit för att träffa X,det finns risk till att jag börjar gilla människan lite mer än bara vän...Fast jag vet inte,dessutom vill ingen ha mig så det är nog lika bra att skita i kärleken helt och hållet.

Nytt band sökes! Jag vill verkligen spela i ett till band, spela musik som jag gillar mer. KalleNinja känns som på is nuförtiden, vi repar aldrig fastän vi klagar på att vi inte har något nytt material...Jag personligen har försökt skriva riff till KN men inte lyckats för jag lyssnar egentligen inte på oss, vi är så konstig blandning.

Därför vill jag starta ett annat band, lite Deathrock/Psychadelica, jag vill spela cello och ha med en synt,trummis,sångare,ev.bassist och altviolinist. Mina planer kommer aldrig lyckas,hehe.

Mina dåliga vanor har kommit tillbaks igen...Eller ja, dom försvann väl aldrig,

dom är lite starkare nu bara.

Det känns så ego att bara skriva om sig själv...Men vad ska jag göra, den handlar om mig? Och det är mina tankar jag är ute efter att skriva, vad jag gör är ganska skitsamma, jag skriver ju främst för mig själv och om det sedan finns folk som är intresserade så får dom gärna läsa.

Nu ska vi ha en fråga till er som läser (svara helst) : Varför är ni intresserad av min blogg?

Nä, nu ska jag se på film hela natten!

Kram på dom som verkligen helt ärligt kan se mig som deras vän.

Det svåra med livet är inte att veta vad som är lögn eller sanning, det är att se personer utifrån hur dom är och inte hur vi vill att dom ska vara.

Jag vet inte vad jag ska skriva fastän jag är på sånt sjukt skrivarhumör!

Det får bli allmänt pladder som vanligt. Jag tycker personligen inte om mitt utseende så hemskt mycket, jag tycker tex att jag är skitful. Jag hatar att kolla på mig själv i spegel och undviker helst det fast bara för att man gör det blir det motsatt effekt när man är nära en spegel.

Om livet ändå var så enkelt som man vill att det ska vara. Personligen tror jag att mitt liv är lättare än alla jävla suparfjortisar för jag kan allafall vara stolt över det jag gör (jag är inte alltid stolt över mig men jag gör allafall (oftast) rätt saker).

Även den största kan göra förändring,den minsta röjs oftast ur vägen.

Att oroa sig över människor är ganska onödigt för det påverkar en så himla mycket...Att säga till en person hur mycket den verkligen betyder för en är för svårt, oftast hinner man inte säga det innan det är försent. Det där är kanske inte en speciellt trevlig tanke men så är det för mig allafall, det finns så många jag önskar att jag verkligen berättade för hur mycket dom betydde och likaså finns det dom som jag vill berätta hur jävla korkade och dum i huvudet dom är.

Jag börjar må dåligt nu...Fan vad jag önskar jag kunde påverka mitt humör bättre,det kan jag inte så istället skriver jag på denna handelsfattiga blogg och hoppas någon ska läsa den,känna igen sig och kasta en massa sympati på mig så jag slipper känna mig så jävla ensam! Jag borde vara med mina vänner oftare, jag är alldeles för mycket själv. På sommaren ska jag vara med mina vänner jättemycket har jag bestämt...Det är så svårt på vardagarna när man bor åt helvete, mycket läxor och inga bussar som går. Hos pappa vill jag inte riktigt vara hos för mycket för jag känner mig så jävla orolig då jag är där.

Apropå ingenting så har The Kristet Utseende väldigt bra texter, dom har bra undermeningar även om dom inte verkar ha någon betydelse så har dom det för mig.

Undra hur folk skulle se på mig om jag dog? Jag vet inte hur många som skulle tänka gott om mig, jag hoppas allafall någon skulle göra det... Hur många skulle ärligt kunna säga att dom kände mig? Inte vet jag, det är deras val.

Fast jag vill inte dö, inte än på ett tag allafall...Det kan allafall vänta tills efter sommarlovet.