Jag har tänkt på en sak som inte är speciellt PK för det handlar om religon/tro. Det här med att Gud har en plan/uppgift för oss alla, det gör mig så himla frustrerad då folk säger så och fortfarande påstå att gud är helt 100% god för det funkar inte!

Min vän Johanna var ett bra exempel,jag tror hon hade diagnosen manodepressivitet och hennes föräldrar var båda alkoholister. Hon blev fysiskt och psykiskt misshandlad av sin pappa och hon sa till mig att han hade våldtagit henne, jag vet att hon inte ljög för vem som helst som kände henne visste att det var sanning...  Jag önskar att jag någon gång kunde få träffa Therese så hon och jag kunde få prata om Johanna som kände henne men jag tror aldrig jag kommer få träffa Therese igen. Tillbaka till ämnet : Vad har gud för plan med att en tjej som knappt fyllt 16 år ska behöva lida sådär? Det tillförde inget annat än smärta för hennes vänner, isåfall så var väl det meningen och då är inte gud god! Jag vill tro på att det fanns en anledning till allt,om det fanns en anledning så skulle jag mer än gärna vilja höra om den.

Jag hade väldiga problem igår, när jag blir sådär att jag inte har någon uppfattning om någonting så är det som att jag är fast i en dröm...En dröm som jag sällan kan kontrollera och jag träffar olika människor som finns i verkligheten. Jag vet inte alltid om det är drömmar eller minnen, det kan vara en konstig blandning också, jag vet inte om det är normalt...Det som jag kallar för dom är ungefär som röster i min skalle fast det är egentligen mer som mina tankar som tar form i röster för jag kan (tll viss del) kontrollera dom och då jag mår dåligt och får som någon konstig ångest så har jag ingen kontroll,de tvingar mig till saker...Undrar om det är normalt? Oftast tvingar dom mig till dumheter och dom brukar säga att alla mina vänner egentligen bara tycker synd om mig/utnyttjar mig och bara vill mig illa. Jag önskar verkligen att dom slutade ljuga!

Nä, nu orkar jag inte skriva mer faktiskt... Eller jo : Jag klarade ut ett spel förut som jag lagt ner runt 20 timmar på, det roligaste spelet jag någonsin spelat! Eternal Sonata heter det och det var så sjukt underbart att det är läskigt...Slutet fick mig att börja gråta för det var så vackert men det var även sorgligt för spelet var ju slut! Jag kommer nog aldrig ha samma upplevelse med ett spel någon gång igen, det var magiskt.