Jag har insett vad min största rädsla är : Att glömma vem jag är

Idag är det Lördag och jag är ensam hemma...Jag hatar att vara helt ensam för då finns det ingen som jag kan prata med. Det finns få människor jag kan vara med och inte känna mig ensam, jag önskar någon av dom var här nu.

Igår var jag på piratpicknicken...Jag hade rätt trevligt bara det att jag mådde inte speciellt bra så jag tänkte mest på det. Det var trevligt att träffa folk annars,fler än vad jag trodde hade klätt ut sig så det var bra.

Mamma och Erik är inte hemma för Eriks mamma är på sjukhuset och dom tror hon kommer dö.Jag tycker synd om Erik.

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, det känns som jag vandrar i ett jävla vakuum...Då jag är med folk känns det som jag trycks undan, jag är där men ingen vill ha mig där. Jag undrar ofta om det finns någon som saknar mig då dom inte är med mig, jag tvivlar på att det är ett faktum för jag är ingen man kan sakna för jag är en dålig person. Egentligen vill jag mest bara göra dumma saker men det går inte, inte just nu...Fast jag vill